måndag 5 april 2010

En dag i taget - så får det bli

Tja, ibland går det inte som man vill. Jag är SÅ TRÖTT på att alltid ha ett "nära och innerligt förhållande till vården" särskilt när det även drabbar mina hundar. Jag märkte plötsligt att Juno inte ville hoppa upp i sängen längre och eftersom hon är en halv schäfer tryckte jag där sista kotan sitter (vid korset, där svansen börjar, den 7e kotan) och mycket riktigt, då pep hon. FAAAN..tänkte jag, det var fredag och vi åkte till veterinären i Veddige på måndagen. Hon var lika pigg som vanligt hela helgen, men hoppade inte upp i sängen lika ofta. Hon hängde med frambenen på sängkanten och ville ha hjälp..och det fick hon förstås!
Vi röntgade och Henrik konstaterade att sista kotan var inte rolig. Pålagringar, jag såg själv att det inte såg bra ut. Särskilt inte på en så ung hund.
Syndromet kallas L7 S1 och drabbar ofta schäfrar, (själva kotan kallas schäferkotan på branchspråk..). Schäferns rygg är ju tyvärr sluttande över rumpan vilket gör att kotorna lätt felbelastas och bakbenen får inte plats att röra sig som de ska. Junos mamma hade ingen sådan rygg men den kan ju komma från hennes släktingar. Junos höfter var dock av A-modell..alltid något...:). L7 S1 kan yttra sig på olika sätt (läs mer här om ni  vill) och det är i nuläget jättesvårt att säga hur det går. Unghundar kan ömma i detta området ändå, eftersom de växer, hon har just börjat löpa och det kan också påverka hennes ork mm. Faktorerna är många, jag vet varken ut eller in just nu. Just nu går hon på Rimadyl (smärtstillande och anti-inflammatoriskt) och vi får se hur hon är efter det. Då skall jag göra smärttestet på henne igen. Många hundar med detta opereras och får på så sätt ytterligare några år men det brukar uppstå mellan 2-7 års ålder, inte så tidigt som på Juno. Man opererar inte en sådan ung hund, sa Henrik, vår veterinär. Suck.
Det kan jag förstå men ändå inte. Nu planerar jag att kontakta Blå Stjärnan i Göteborg som har Treadmill, en sorts löpband under vattnet, som är en bra träningsform vid ryggproblem. Tanken är att träna upp hennes muskler bak så hon kan bära sig bättre och på så sätt stå emot inflammation och svullnad. Hon får också gå på Glucosamin+MSM+Kondroitin, det lär också finnas ett annat ämne, homeopatiskt medel som hjälper bra vid den här typen av problem. Jag skall kolla upp det lite bättre. Vi skall nog klara det här!!
Just nu är hon jättepigg och glad, skuttar upp på allt, fastän hon inte får, skall ju vila och hålla sig i stillhet..hmmm..inte Junos bästa gren. Hon får inte heller leka med sin syster eller springa lös. Jättetrist!

Här sitter jag fastbunden i en lina när vi är i skogen! Visserligen har jag fått spåra men Polly springer runt och leker minsann..

Hoppsan, nu förbarmade sig matte över mig.....


Man kan ha skoj fastän man sitter fast....

 Lilla Jönsan, världens spralligaste och gladaste lilla hund. Vi skall hålla alla tummar och tassar för dig och vi skall bygga muskler allt vad vi orkar! En sak i taget...

Fawned of you too/Miss Deerest

1 kommentar:

Milla sa...

Ja, här hålls alla tummar.
stackars liten tös...
Stor kram